1910 – 2010

1 januari, 2010 |

Jubileumsåret 2010 inleds med en historisk tillbakablick

Jubileumsåret 2010 inleds med en historisk tillbakablick

Att skriva en krönika är sällan enkelt även om det oftast handlar om att berätta och återge faktiska händelser. Frågan man också ställer är om textens subjektivitet med olika ord är relevant för bedömning om det ska klassificeras som en krönika. Här handlar det också ofta om graden av objektiv återgivning av ett händelselopp som bestämmer dess kvalitet som referat. Som krönikör lyfter man också ofta fram sina personliga åsikter om dess händelser, något som även kommer att visa sig i detta fall fast i ganska liten skala. Att denna krönika kommer handla om Kalmar FF och deras 100 år som förening, det känns bara otroligt inspirerande och jag hoppas att den kommer uppskattas av er läsare.

1910 hette vår statsminister Arvid Lindman som var ordförande i högerpartiet. Själv har jag en känsla av att det inte kunde vara lätt att styra landet just detta år eftersom besluten som klubbades handlade mest om olika sorters förbud som antingen blev lagstadgad eller revs upp.  Bland annat fick riksdagen igenom ett förslag om utredningen kring våra rusdrycker. Något som allmänheten inte fick läsa, man bestämde också att förbjuda all information om preventivmedel.

Det fanns dock andra viktigare beslut som togs och ett av dem var att föreningen IF Göta bildades den första oktober 1910. På grund av redan upptagna namn ändrade man det till IF Gothia och valdes då in i Riksidrottsförbundet två år senare. 1918 öppnade man portarna till Fredriksskans idrottsplats för första gången. Sedan under nästan tio år bildades det nya kombinationer och sammanslagningar av mindre lag som fick samsas om tider på den populära arenan innan en av dem mynnade ut i Kalmar FotbollFörening 1927. Samma år spelade laget i den lokala fotbollsserien med lag från Skåne och Småland. Kalmar FF fick sedan erbjudande efter säsongen att flyttas upp i den Sydsvenska ligan eftersom IFK Oskarshamn tackade nej sedan de stått som seriesegrare. Protester kom självklart från andra lag, något man nonchalerade med all rätt och i sin första hemmamatch sedan avancemanget vann man mot Malmö FF med klara 6-0.

Det var dock först efter andra världskriget som Kalmar FF blev att räkna med och ett datum som för alltid kommer att vara viktigt i lagets historia var fredagen den 27 maj 1949 när man vann mot Halmstads bollklubb. Högerhalven Rolf Holmströms avgörande 1-0 mål räckte för seger och laget hade kvalificerat sig för allsvenskan för första gången. När domare Erik Johansson från Mjölby som för övrigt kraftigt kritiserades i Dagens Nyheter blåste av matchen invaderades planen av lyckliga supportrar. I lokaltidningar hyllades laget och vissa tyckte att Rolfs mål var det viktigaste i Kalmars idrottshistoria vid det tillfället.

Eftersom man spelade höst/vår på den tiden fanns det inte någon speciellt långt tid för vila eftersom allsvenskan inleddes redan den siste juli 1949. I den tredje omgången hemma mot IS Halmia kom både de första allsvenska poängen och målen sedan man vunnit med 3-1. Målskyttar var i tur och ordning Bertil Olsson, Georg Eriksson och Rolf Holmström. Redan dagarna efter segern gick snacket bland höga och kända Kalmarbor att pionjärskytten Bertil Olsson skulle bli staty på Stortorget. Ett annat känt datum detta år var den 4:e september då man satte publikrekord på Fredriksskans när Malmö FF kom på besök, 15093 hade hittat dit. Frihet är rätten att göra allt som lagarna tillåter och idag finns det sådana när det gäller hur mycket folk en arena får släppa in därför ska ni som var där vid den tidpunkten känna en viss form av stolthet.

När man åkte ut ur allsvenskan 1955 väntade 20 år lång sejour i division två. Under dessa år hade Kalmar ändå flera klasspelare och duktiga tränare. En var Sten Åke Johansson som fortfarande är lagets främste målgörare. Andra var Roland Sandberg, Kenneth Bojstedt, Bo Nilmert och Bo Johansson. Annars var det en annan berömd raritet inom tränarbranschen som Kalmar knöt till sig och som betytt väldigt mycket nämligen Lars Laban Arnesson senare svensk förbundskapten.  Han tog över tränaransvaret 1970 och med nya idéer och en striktare form av träning där styrka och teknik prioriterades lade han en sorts grund för den allsvenska comebacken 1975.

Förutom seriesegern handlade detta år mycket om två skeden som man fortfarande pratar om. Två spännande drabbningar mot IFK Göteborg där Kalmar vann båda. Mest känd är segern på Ullevi med 1-0 där Jan Åke Lundberg blev segerskytt inför 45951 personer och då pratar vi division två. Det motsvarar dagens Superettan, men ingen kommer någonsin att kunna slå detta publikrekord när det gäller fotboll på den nivån. Den andra var segern mot Västra Frölunda den 19 oktober när Kalmar vann med 3-2 där Kjell Nyberg avgjorde. Mest diskuterad blev dock Kalmars kvittering till 2-2 där Kenneth Bojstedts mål aldrig blev godkänt av huvuddomaren. Kalmar fick dock hjälp av sin linjeman som det hette på den tiden fast de kunde gå in och assistera som är deras främsta uppgift idag och det var mycket hans förtjänst att Kalmar FF efter 20 år åter var ett allsvenskt lag. Jag vill lyfta fram två namn till detta år. Håkan Lidheim en försvarare som gjorde flera viktiga mål under hösten och som sällan gjorde någon dålig match under sina år i A-laget och en ung Johny Erlandsson som sedan skulle bli vår främste allsvenska målskytt genom tiderna. 60 stycken mål blev det innan han lämnade de stora arenorna.

Sedan följde drygt tio år av bra fotboll även att man var nere och vände i tvåan. Man fick lilla silvret 1977 samma år som Benno Magnusson värvades. Segern möt Öster 1979 med 6-0 minns jag själv eftersom jag var bollkalle den där sköna sommarkvällen och vissa hävdar fortfarande att det är den bästa match som laget har spelat i den högsta serien. Kända namn som sedan fortsatt att prägla laget kom sedan under några år. Peter Rydasp, Kurt Arne Bergstrand ( Nanne ) numera, Håkan Arvidsson bara för att nämna några. 1981 vann laget svenska cupen genom att besegra Elfsborg med 4-0. Efter degradering vann man division två södra 1983 via ett spännande kval mot Djurgården. En som bidrog starkt till seriesegern var Billy Landsdowne som vann skytteligan på 16 mål. Noterbart från den säsongen var att man mötte Kalmar AIK i två derbyn där laget vann varsin match. Nästan 21000 åskådare följde dessa två matcher.

1985 när man firade 75 år visade laget verkligen klass med en andraplats och där Peter Karlsson och Billy Landsdowne delade på skyttekungstiteln med Sören Börjesson. Man spelade den bästa fotbollen under säsongen, men tyvärr blev Örgryte för svår i semifinalen och detta Göteborgslag vann även det allsvenska guldet detta år. En annan fin framgång kom 1987 när man åter vann svenska cupen. En bedrift eftersom man låg i division 1 sedan man åkt ur allsvenskan 1986. Tyvärr degraderas laget till division 2 som då var landets tredje högsta serie trots denna cuptitel.  Där väntade lag som Hjulsbro, Gullringen, Grimsås och Älmhult. Många spelare fick då nog när de såg vad som väntade, men spelare som Johny Erlandsson och Billy Landsdowne stannade för ytterligare ett sista år och de såg till med övriga att den sejouren bara blev ettårig. Sedan fortsatte denna generationsväxling Billy Landsdowne lämnade för Anderstorp och Johny Erlandsson som efter 16 år blev spelande tränare i Söderåkra samtidigt som de ekonomiska problemen i föreningen hopade sig.

Bästa sättet att undvika problem är att lösa dem. Tyvärr var man dåliga på det under en rad av år  och flera av de uppsatta mål man hade under tidigt 90 tal havererade. Föreningen genomgick ett stålbad och det lades till och med fram förslag om att Kalmar AIK och Kalmar FF skulle gå samman. Nu lyckades man lösa det till slut och då klev den nygamle tränaren och spelaren Kjell Nyberg fram och med en disciplin som alla måste följa vann man division 2 södra 1997 genom att gå obesegrade genom serien. Efter utfört uppdrag lämnade Kjell över till Nanne Bergstrand och med en blandning av mjuk filosofi med höga ambitioner tog han laget upp i allsvenskan redan första året som tränare. Efter 12 år spelade Kalmar åter med det allra bästa lagen. Sedan följde det åter några år där man bytte allsvenskan mot Superettan innan det gjordes en ny seriös satsning 2003. Nanne Bergstrand var åter tillbaka som huvudtränare och det brasilianska spåret tog på allvar fart. Med Bagarn Rosengren som stor gestalt i backlinjen och med en spetskompetens med Dudu och Daniel Mendes var dessa en bidragande orsak att man för 3:e gången på sex åt tog sig tillbaka till allsvenskan.

Vis av tidigare misstag beslöt man sig för att hyra in tre nya brasilianska spelare och som visade sig bli en stor succé. Dedé Andersson, Fabio Augusto och i mitt tycke den bäste importen som spelat i Kalmar FF Cesar Santin. Efter en stark säsong slutade laget på femte plats 2004 och sedan är resten av säsongerna under detta decennium en ren uppvisning i hur man med små medel värvat rätt spelare och lyckats behålla tätpositionen som en av Sveriges bästa fotbollslag. Här vill jag framförallt hylla Nanne Bergstrand och Kjell Nyberg som nästan uteslutande har tagit hit ”rätt” spelare år efter år. Om ni inte visste det tidigare så är det svåraste med att göra bra affärer att avstå från de dåliga.

2007 vann man Svenska Cupen mot IFK Göteborg med 3-0 och avslutade säsongen med 10 raka utan förlust och det var bara början till vad som skulle visa sig under gyllene året 2008 när Kalmar FF tar lagets första SM-guld. Cesar Santin som under våren före uppehållet stod för målskyttet innan han hamnade i Köpenhamn, det togs sedan över av Patrik Ingelsten som vann skytteligan och med en stabil backlinje kryddat med tre bröder Elm och en lagkapten som aldrig varit bättre kunde inget stoppa dessa rödvita hjältar från att bli det 15:e laget att uppnå mästarvärdighet sedan 1931 då allsvenskan fick betydelsen för vem som skulle bli svenska mästare i fotboll. Tidigare har experter mest förnedrat och beskyllt laget för väldigt mycket. Idag möts det istället av respekt och en ödmjukhet som inte funnits tidigare. Nu hyllas laget och det är ingen tillfällighet att Kalmar FF under Nannes styre har gjort flest mål under två raka säsonger. 123 stycken på 60 matcher, det imponerar. Inga andra lag är ens i närheten.

Ingen kan någonsin få med allt när man ska sammanfatta en jubilar som nått tresiffrigt och jag har säkert missat viktiga skeden och personer som betytt väldigt mycket för föreningen och har ni nu inte nämnts ska ni ändå känna att ni är en del av det som gjort denna klubb den styrka den har idag. Vi är ju alla lika, åtminstone på insidan.

Nu 2010 väntar vi på den 24:e allsvenska säsongen. De 23 tidigare har givit 578 allsvenska matcher. 203 segrar, 144 oavgjorda och 201 förluster. Ett sista år på Fredriksskans blir det också nu när man börjat bygga på den nya plats som ska stå färdig i mars 2011. Någon släng av nostalgi blir det säkert fast jag längtar redan till denna nya arena. En arena som redan borde kunnat användas, men på grund av krånglig byråkrati och ständiga överklaganden har det blivit möjligt först nu. Den som väntar på tillfälle förlorar tid och tyvärr har Kalmar FF drabbats onödigt hårt kring detta bygge.

Vid det förra jubileet 1985 när laget fyllde 75 år knep man en andraplats. Varför inte slå det detta jubileumsår för då hamnar vi på en plats som alla i laget som var med 2008 säkert vill återuppliva och någon omöjlighet är det inte för varumärket Kalmar FF är starkare än någonsin. Skulle jag fråga folk utanför Kalmar om vad man förknippar med staden då är mitt tips Kalmar FF även om IKEA och andra kända varumärken fått fotfäste och med sin långsiktiga strategi kommer detta varumärke att bara stiga i värde. 100 år, smaka på det. Ålderdomen är inte så illa i det här fallet om man tänker alternativet och en sak är säker, jag kommer alltid att älska detta underbara fotbollslag. Att leva är att uppleva och jag kommer även i framtiden få uppleva många stora stunder med denna hundraåring.

Annons